Europeiska badvattenrapporten: Vattnet vid de allmänna badstränderna i Finland håller hög kvalitet
28.5.2024 13:52:00 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Det är säkert att bada i vattnen vid de allmänna badstränderna i Finland. Detta framgår av Europeiska miljöbyråns nyligen publicerade rapport om badvattenkvaliteten. Största delen av Finlands badvatten, cirka 94 procent, var klassat som utmärkt eller god kvalitet. Detta är en procentenhet mindre än under föregående uppföljningsperiod.
Rapporten innehåller uppgifter om badvattnets kvalitet från alla allmänna badstränder. Sommaren 2023 fanns det sammanlagt 304 allmänna badstränder i Finland, varav 226 fanns vid inlandsvatten och 78 vid kusten.
Till klassen tillfredsställande, dvs. lägsta godtagbara badvattenklassen hörde nio stränder (3 %), vilket är fyra badstränder fler än under föregående uppföljningsperiod. Kvaliteten på badvattnet på fem badstränder (1,6 %) klassificerades som dåligt, vilket är två badstränder färre än under föregående uppföljningsperiod.
Av badvattnen i inlandet klassificerades nästan 97 procent till utmärkt eller god kvalitet. Vid kusten klassificerades nästan 86 procent av alla badvatten till utmärkt eller god kvalitet. Av badvattnen som klassificerades som tillfredsställande låg ett vid en badstrand i inlandet och åtta vid kusten. Av de fem badvattnen som klassificerades som dåliga fanns två vid badstränder i inlandet och tre vid en badstrand vid kusten.
Badvattnet har bedömts på stränder som har följts upp flera somrar
Av badvattnen i Finland blev endast fyra badstränder utan kvalitetsklass, eftersom vattenkvaliteten ännu inte hade följts upp tillräckligt länge.
I den europeiska badvattenrapporten klassificeras badvattnets kvalitet på de stränder där man regelbundet under fyra badsäsonger har följt upp mängden bakterier som indikerar förorening med avföring i badvattnet. Utifrån mängden bakterier kan man uppskatta till exempel avloppsvattnets inverkan på badvattnet.
"Även om största delen av badvattnen har klassificerats vara av antingen utmärkt eller god kvalitet, har mängden tillfredsställande badvatten tyvärr ökat vid badstränderna på kusten. För kustvatten gäller strängare gränsvärden än för badvatten i inlandet, vilket delvis förklarar resultatet. Till exempel avloppsvatten som hamnat i badvattnet, avföring från djur i naturen och dagvatten från tätortsområden kan försämra badvattnets kvalitet", berättar THL:s specialplanerare Outi Zacheus.
Basuppgifter om enskilda badstränder och badvattenklasserna som används i uppföljningen finns i Europeiska miljöbyråns webbtjänst.
På sommaren under badsäsongen informeras om badvattnets kvalitet på badstränderna och till exempel på kommunernas webbplatser. Under badsäsongen uppdateras uppgifterna inte i Europeiska miljöbyråns webbtjänst.
Förekomsten av blågrönalger beaktas inte i klassificeringen av badvattnets kvalitet
Även om de kommunala hälsoskyddsmyndigheterna i Finland också följer upp förekomsten av blågrönalger i badvattnen, beaktar man i klassificeringen av badvattnen enligt badvattendirektivet inte hur vanligt förekommande blågrönalger är eller hur mycket alger som finns. Information om situationen gällande blågrönalger ges på badstranden och på kommunernas webbplatser.
THL rapporterar årligen resultaten från badvattenövervakningar som gjorts av kommunernas hälsoskyddsmyndigheter åt Europeiska kommissionen. Den nyligen publicerade rapporten baseras på övervakningarna från badsäsongerna 2020–2023. Rapporten innehåller landspecifika sammanfattningar om badvattnens kvalitet och sammanlagt finns det resultat från ca 22 000 europeiska badstränder.
Mer information:
Europeiska badvattenrapporten 2023 – European bathing water quality in 2023
Europeiska miljöbyrån
Badvatten
THL
Outi Zacheus
specialplanerare
THL
tfn 029 524 6374
fornamn.efternamn@thl.fi
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Ukrainas lärdomar för Finland: den psykiska kriståligheten bygger på hela samhällets förmåga att stödja människors möjligheter att klara sig – och den stärks redan under normala förhållanden23.10.2026 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
THL:s studie visar att befolkningens psykiska kristålighet är nära kopplad till hela samhällets funktionsförmåga. I Ukraina har civilbefolkningens möjligheter att klara sig och orka stärkts genom att vardagens kontinuitet och tjänster har upprätthållits, genom ett starkt civilsamhälle, flexibilitet i det lokala beslutsfattandet, utnyttjande av digitalisering samt utveckling av innovativa lösningar under föränderliga förhållanden. Det centrala budskapet för Finland är att den psykiska kriståligheten och förutsättningarna för den måste stärkas redan under normala förhållanden.
THL och Hjärtförbundet: Mindre salt i vardagen – en hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle främja befolkningens hälsa och sänka blodtrycksnivåerna24.9.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Saltintaget bland personer i arbetsför ålder i Finland har förblivit högt. Samtidigt har den tidigare nedgången i blodtrycksnivåerna stannat av. För att vända utvecklingen behövs nya åtgärder på befolkningsnivå. En hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle vara ett sätt att uppmuntra till hälsosammare alternativ och göra det lättare för konsumenterna att fatta hälsosamma val i vardagen.
Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum