De sista ramförhandlingarna för valperioden löste inte de trångmål som hotar domstolarna
30.4.2026 15:23:59 EEST | Tuomioistuinvirasto | Pressmeddelande
Enligt regeringsprogrammet som utarbetades i början av den innevarande valperioden ska finansieringen av aktörerna inom rättsväsendet tryggas och den finländska rättsstaten stärkas. Det rambeslut för åren 2027–2030 som offentliggjordes i dag innebär att man har frångått dessa mål.
I regeringsprogrammet som publicerades i början av valperioden 20.6.2023 (kapitel 10.2) står det att regeringen ska säkerställa finansieringen av aktörerna inom rättssystemet. I regeringsprogrammet hänvisas i detta avseende till statsrådets redogörelse för rättsvården som blev klar tidigare år 2022 och det tilläggsfinansieringsbehov som konstateras där. I regeringsprogrammet konstateras dessutom särskilt att finansieringen av domstolsväsendets lokaler och informationssystemprojekt ska säkerställas så att genomförandet av dessa inte sker på bekostnad av den grundläggande verksamheten. Planen (rambeslut) för de offentliga finanserna för 2027–2030 som regeringen godkände i dag visar dock att regeringen har frångått dessa mål.
”Rambeslutet var en besvikelse för oss. Vi har i månader berättat för beslutsfattarna att effekterna av de planerade anslagsnedskärningarna för domstolarna och den finländska rättsvården är förödande. Trots detta har man nu beslutat att genomföra nedskärningarna. I själva verket beslutade man i ramförhandlingarna om ytterligare besparingar och de leder till att den nödvändiga personalminskningen blir ännu mer omfattande än väntat. De beslut som nu fattats innebär att vi före utgången av ramperioden måste minska personalen med över tio procent. Situationen är historisk i den finländska rättsstaten.
Domstolarnas andel av statens utgifter är så liten (under 0,5 procent) att det inte borde vara omöjligt att trygga tillräckliga resurser trots det ekonomiska läget”, säger överdirektör Pasi Kumpula.
Behovet av personalminskningar för 2027 uppskattas till 110 årsverken, men i slutet av ramperioden (2030) kommer behovet av minskningar att öka till cirka 400 årsverken. Mot denna bakgrund är det uppenbart att regeringens mål, som anges i de protokollsanteckningar som offentliggjordes efter ramförhandlingarna, om att anpassningsåtgärderna inte ska riktas mot rättsväsendets kärnuppgifter – såsom domare – är orealistiskt.
På grund av domstolsväsendets utgiftsstruktur måste besparingarna hänföras till personalen, vilket oundvikligen kommer att leda till att domstolarnas handläggningstider förlängs avsevärt.
En välfungerande rättsvård är en central faktor för att bygga upp förtroende och säkerhet samhället. En välfungerande rättsvård stöder samhällsfreden och skapar en stabil verksamhetsmiljö för individer och samfund. Domstolarnas försämrade verksamhetsförutsättningar undergräver förtroendet för rättsstatens kärnfunktioner och ökar osäkerheten och känslan av otrygghet i samhället. Domstolarnas punktvisa och instabila finansieringssituation tvingar domstolarna att ständigt anpassa sin verksamhet i stället för att de kunde koncentrera sig på sin kärnuppgift, dvs. att trygga rättsskyddet. En otillräcklig och osäker finansieringsgrund försämrar möjligheterna att rekrytera och engagera personal, investera i utveckling av verksamheten och digitalisering samt förkorta handläggningstiderna.
Långa handläggningstider innebär redan nu orimligt långa väntetider för brottsoffer och andra parter. Långa handläggningstider i förvaltningsdomstolarna i tillstånds- och skatteärenden minskar förutsägbarheten i investeringsklimatet, eftersom stora projekt måste skjutas upp på grund av att domstolsavgöranden dröjer.
Det pågår lagändringar som kan ha en inverkan som gör domstolarnas verksamhet smidigare, men dessa ändringar träder i kraft och får praktiska konsekvenser tidigast 2029–2030. De anslagsminskningarna leder till att målanhopningarna vid domstolarna hinner bli ohållbart stora innan reformerna genomförs.
Nyckelord
Kontakter
Pasi KumpulaÖverdirektörTuomioistuinvirasto
Tel:029 565 0516pasi.kumpula@oikeus.fiDomstolsverket
Domstolsverket är en självständig centralförvaltningsmyndighet inom justitieministeriets förvaltningsområde som betjänar hela domstolsväsendet.
Andra språk
Följ Tuomioistuinvirasto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Tuomioistuinvirasto
Tommi Vuorialho har utnämnts till Västra Nylands tingsrätts lagman15.9.2026 11:49:41 EEST | Pressmeddelande
Republikens president har i dag utnämnt tingsrättens lagman Tommi Vuorialho till tjänsten som lagman vid Västra Nylands tingsrätt för en tid av sju år för tiden 1.1.2027-31.12.2033.
Länsi-Uudenmaan käräjäoikeuden laamanniksi Tommi Vuorialho15.9.2026 11:49:41 EEST | Tiedote
Tasavallan presidentti on tänään nimittänyt käräjäoikeuden laamanni Tommi Vuorialhon Länsi-Uudenmaan käräjäoikeuden laamannin virkaan seitsemän vuoden määräajaksi ajalle 1.1.2027-31.12.2033.
Jyrki Rinnemaa har utnämnts till Kymmenedalens tingsrätts lagman15.9.2026 11:49:11 EEST | Pressmeddelande
Republikens president har i dag utnämnt tingsrättens lagman Jyrki Rinnemaa till lagman vid Kymmenedalens tingsrätt för en tid av sju år för tiden 1.1.2027-31.10.2033.
Kymenlaakson käräjäoikeuden laamanniksi Jyrki Rinnemaa15.9.2026 11:49:11 EEST | Tiedote
Tasavallan presidentti on tänään nimittänyt käräjäoikeuden laamanni Jyrki Rinnemaan Kymenlaakson käräjäoikeuden laamannin virkaan seitsemän vuoden määräajaksi ajalle 1.1.2027-31.10.2033.
Petteri Plosila har utnämnts till Södra Savolax tingsrätts lagman15.9.2026 11:48:47 EEST | Pressmeddelande
Republikens president har i dag utnämnt tingsdomare Petteri Plosila till tjänsten som lagman vid Södra Savolax tingsrätt för en tid av sju år för tiden 1.11.2026–31.10.2033.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum