Kriget i Iran driver upp inflationen och bromsar upp den ekonomiska tillväxten i euroområdet och Finland

”ECB-rådet förbinder sig inte heller framöver till någon särskild räntebana, men däremot håller vi fast vid åtagandet att stabilisera inflationen på 2-procentsmålet på medellång sikt. Vi fattar besluten sammanträde för sammanträde utifrån den senaste informationen”, betonar Rehn.

Tillväxtutsikterna för ekonomin i euroområdet har försämrats under vårens lopp då krisen i Mellanöstern har blivit mer utdragen. Enligt Eurosystemets prognos från i går blir den ekonomiska tillväxten 0,8 % i år, 1,2 % nästa år och 1,5 % under 2028. Bedömningen av effekterna på tillväxten och inflationen bygger utöver på prognosen också på Eurosystemets alternativa scenarier.

Även om de första indirekta effekterna av krisen redan är synliga i inflationsstatistiken, finns det ännu inga tecken på oroväckande följdeffekter. Enligt Eurosystemets prognos blir inflationen i genomsnitt 3,0 % i år, 2,3 % nästa år och 2,0 % under 2028.

Den oförutsägbara omvärlden i förening med stigande priser på importerad energi drabbar också Finlands ekonomi, men den ekonomiska tillväxten i Finland förutspås sakta ta fart.

Läget i Mellanöstern får återverkningar på finländarnas ekonomi också via räntorna. Eftersom merparten av bostads- och företagslånen i Finland löper med rörlig ränta, får förändringar i marknadsräntorna snabbt genomslag i ränteutgifterna. Marknadsräntorna har i förväg räknat in gårdagens höjning av ECB:s styrräntor, och de har stigit under de senaste månaderna. ”Gårdagens räntehöjning har redan förutsetts i marknadsräntorna, som har stigit under vårens lopp. Därmed kommer ändringen i låneräntorna inte plötsligt för finländska låntagare. Styrräntorna höjdes för att upprätthålla prisstabiliteten i euroområdet, vilket också ligger i finländarnas intresse”, konstaterar Rehn.

Utmaningarna för Finlands offentliga finanser fortsätter

Underskottet i de offentliga finanserna är alltjämt djupt och Finlands skuldkvot beräknas fortsätta öka. Högre ränteutgifter och växande försvarsutgifter försvårar konsolideringsansträngningarna under åren framöver.

EU-rådet beslutade i januari att inleda förfarandet vid alltför stora underskott för Finlands del och gav Finland tid till 2028 för att korrigera underskottet. Mot bakgrund av prognoser förefaller det som om korrigeringen kommer att kräva en längre tid. Säkerställande av skuldhållbarheten handlar emellertid inte enbart om att uppfylla EU-reglerna. Det är viktigt att marknaden, hushållen och företagen ser att banan för de offentliga finanserna fås under kontroll.

”Den ekonomiska tillväxten tar enligt prognosen fart 2027, vilket erbjuder ett bra tillfälle till att genomföra finanspolitiska konsolideringsåtgärder, och detta tillfälle får inte gå förlorat. Det skulle i själva verket vara motiverat att vid behov justera den finanspolitiska hållningen under höstens budgetförhandlingar. I stället för finanspolitiska lättnader skulle en neutral finanspolitisk hållning vara på sin plats,” konstaterar Rehn.

Artiklar och prognos (på finska)