Nya genomiska metoder för växter för att främja innovation inom hållbart jordbruk

• Nya genomiska metoder delas in i två kategorier (NGT-1 och NGT-2), med olika rättsliga krav
• NGT-2-växter omfattas även fortsättningsvis av de befintliga reglerna för genetiskt modifierade organismer (GMO)
• De nya genomiska teknikerna kan patenteras, men jordbrukare skyddas för att garantera överkomliga priser och rättvis tillgång
• Detta minskar jordbrukarnas importberoende och förbättrar deras konkurrenskraft

Europaparlamentet och rådet nådde en preliminär överenskommelse om de ändrade reglerna för nya genomiska metoder i december 2025.

De nya EU-reglerna innebär ett skifte mot att reglera växter utifrån hur de slutligen ser ut genetiskt, snarare än hur de framställs. Växter som förädlats med nya genomiska metoder (NGT) delas in i två kategorier som omfattas av olika regler och skyldigheter.

• NGT-1 – I den här kategorin finns växter där förändringarna är begränsade till antal och typ, och som också skulle kunna ha uppstått genom konventionell växtförädling. När det har kontrollerats att de uppfyller kriterierna för NGT-1 kommer de att behandlas på samma sätt som konventionella växter.

Växter som utvecklats för herbicidtolerans eller produktion av insektsdödande ämnen kan inte behandlas som NGT-1-växter. Bakom detta ligger ett krav från Europaparlamentet.

• NGT-2 – Den här kategorin gäller för växter som har genomgått mer omfattande eller komplexa genetiska förändringar. Dessa omfattas av de befintliga strikta GMO-reglerna och kommer att genomgå en riskbedömning. De måste få ett tillstånd innan de får börja säljas i EU.

Reglerna kommer att gälla både för växter med ursprung i Europa och för importerade växter. Flera produkter framställda av NGT-växter finns redan på marknaden eller är under avancerad utveckling utanför EU, exempelvis lågglutenhaltigt vete, sjukdomsresistent potatis och torktålig majs.

Spårbarhet, märkning och undantag för EU-länderna

Fullständig spårbarhet för och märkning av NGT-2-växter kommer fortsätta att vara obligatoriskt. EU-länderna får begränsa eller förbjuda odling av växterna även om de har godkänts för odling i EU. Växtsorter som innehåller eller härrör från en NGT-1-växt ska förtecknas i en offentlig EU-databas, och alla utsädessäckar och växtförökningsmaterial måste märkas NGT-1 för att jordbrukarna ska kunna fatta ett välgrundat beslut.

För att styra användningen av nya genomiska metoder mot utveckling av växter med hållbarhetsegenskaper (exempelvis växter som är motståndskraftiga mot klimatpåverkan och skadegörare) innehåller förordningen krav på att hållbarhetseffekterna av NGT-växter ska övervakas.

Ekologiska växter

Inga nya genomiska metoder kommer tillåtas i ekologisk produktion, men en tekniskt oundviklig förekomst av NGT-växter i kategori 1 kommer inte ses som bristande efterlevnad av reglerna. Kommissionen ska bedöma om förordningen medför administrativa, ekonomiska eller praktiska bördor för ekologiska näringsidkare, inte minst när det gäller deras egen och konsumenternas uppfattning.

Immaterialrätt och patent

Det kommer vara möjligt att patentera nya genomiska metoder, med undantag för de egenskaper eller sekvenser som förekommer i naturen eller produceras på biologisk väg. Ledamöterna har infört skyddsåtgärder för att förhindra marknadskoncentration och för att säkerställa överkomliga priser och rättvis tillgång för jordbrukare, så att de får bibehålla rätten att spara och återodla utsädet.

Citat

Föredragande Jessica Polfjärd (EPP, Sverige) sa: ”Detta är en historisk seger för Europas jordbrukare och Europas framtid. Genom att godkänna användningen av nya genomiska metoder har vi ställt oss bakom innovation, konkurrenskraft och livsmedelstrygghet. Europeiska jordbrukare har länge velat få tillgång till dessa moderna förädlingsverktyg för att ta fram grödor som är mer motståndskraftiga och mindre beroende av bekämpningsmedel. Genom att göra dessa säkra och vetenskapligt baserade förädlingsteknikerna tillgängliga levererar parlamentet konkreta resultat för jordbrukarna i EU, vi skyddar vår livsmedelstrygghet och bygger ett mer konkurrenskraftigt och innovativt Europa.”

En presskonferens med föredraganden är planerad till klockan 14.00 och kan ses här.

Nästa steg

Förordningen träder i kraft 20 dagar efter det att den har offentliggjorts i EU:s officiella tidning och börjar gälla två år senare.

Länkar

• Antagen text (17.6.2026) 
• Omröstningsresultat (17.6.2026) 
• Följ ärendet i lagstiftningsdatabasen 
• Europaparlamentets webbartikel: “Is the EU authorising new GMOs? Telling fact from fiction” (maj 2026) 
• Parlamentets utredningstjänst: “Plants obtained using new genomic techniques” (juni 2026) 
• Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet: “Overview of scientific opinions on the risk assessment of plants developed through New Genomic Techniques” 
• Gratis foton, filmklipp och ljudmaterial