Europaparlamentet vill stärka EU:s demokrati och bekämpa utländsk inblandning

• Ryssland är det främsta yttre hotet. Belarus, Kina, Iran och Nordkorea är också aktiva
• Att skydda fria och oberoende medier och bekämpa valinblandning på nätet är mycket viktigt
• Tydligt uppdrag och egen budget för EU:s nya centrum mot utländsk inblandning
• Nätplattformar måste ingripa mot botdriven valinblandning

På tisdagen antog Europaparlamentet ett betänkande om det särskilda demokratiförsvarsutskottets slutsatser, med konkreta rekommendationer om hur EU bättre ska försvara sina demokratiska institutioner och stärka de verktyg som redan finns. Texten antogs med 420 ja-röster, 220 nej-röster och 26 nedlagda röster.

Parlamentets särskilda utskott inrättades i december 2024 för att granska den allt vanligare fientliga verksamheten riktad mot EU och hur den påverkar oss. Det gäller allt från utländsk informationsmanipulering och inblandning till hybridattacker och samordnade desinformationskampanjer. I sina slutsatser menar utskottet att EU för närvarande saknar en enhetlig strategi, och att det är svårt för enskilda EU-länder att bekämpa dessa hot var för sig.

En ny EU-myndighet för demokratiförsvar

Ledamöterna stöder inrättandet av ett EU-centrum för demokratisk motståndskraft, i linje med parlamentets förslag från förra valperioden och EU-kommissionens strategi för demokratiförsvaret. Centrumet ska vara ett oberoende kompetenscentrum mot utländsk informationsmanipulering, inblandning och desinformation och för samordning av nationella åtgärder. Centrumet ska inte duplicera det vi redan har utan i stället samla pågående åtgärder på EU-nivå till ett enda ställe med ett tydligt uppdrag, en egen budget och tydlig handlingsförmåga. Att delta ska vara obligatoriskt för alla EU-länder och parlamentet ska granska verksamheten.

Ryssland: det främsta hotet mot EU:s demokratiska integritet

Rapporten tar upp Rysslands frekventa hybridattacker mot kritisk infrastruktur: cyberattacker, fysiskt sabotage, mordbrand, spionage och signalstörning. Även Belarus, Kina, Iran och Nordkorea ligger ibland bakom attacker. Ledamöterna vill kunna sätta in hårdare sanktioner mot dem som möjliggör desinformation och mot dem som bidrar till att kringgå befintliga sanktioner. De fördömer också Rysslands politiskt motiverade svartlistning av EU-tjänstemän, journalister och ledamöter av Europaparlamentet som ett instrument för hybridkrigföring.

Cyberstörningar

Eftersom dessa attacker till stor del sker på det digitala området kräver ledamöterna en strikt tillämpning av befintliga regler (rättsakterna om digitala tjänster och AI) hellre än ny lagstiftning. De vill också att plattformarna ska hållas ansvariga och att de ska göra mer för att bekämpa botdriven valinblandning och skydda den demokratiska debatten. Enligt rapporten är yttrande- och informationsfriheten till för att skydda oss människor, inte maskinerna.

EU:s suveränitet

Parlamentet uppmanar EU att minska sitt beroende av utlandskontrollerad teknik i kritiska sektorer, särskilt teknikföretag från USA och hårdvara från Kina. Det vill bland annat ha en balanserad strategi för att ”köpa europeiskt” vid investeringar i kritisk infrastruktur och diversifiering till mer tillförlitliga leveranspartner när det kommer till kritiska råvaror.

Motståndskraft vid val

För att skydda valintegriteten från de allt vanligare hoten och förhindra bulvanfinansiering och otillbörlig påverkan föreslår ledamöterna att valinfrastrukturen klassas som kritisk. De vill att principen ”känn din givare” ska gälla för kryptovalutabaserade politiska donationer, att man vidtar åtgärder mot skadliga deepfakes och bedräglig reklam samt att skyddet för kvinnliga valkandidater förbättras.

Ett nära samarbete och stöd för förbättrad motståndskraft i kandidatländer och partnerländer är också viktigt, menar ledamöterna, och fördömer samtidigt instrumentalisering av migration som ett oacceptabelt försök att utöva politiska påtryckningar på EU.

Mediefrihet och civilsamhället

Att stärka medie- och AI-kompetensen är avgörande, jämte ett starkt och oberoende civilsamhälle, påpekar parlamentarikerna. De efterlyser långsiktig finansiering för mediefrihet och undersökande journalistik, skyddsåtgärder mot olagliga spionprogram samt stöd till medborgardeltagande.

Samhällsberedskap

Ledamöterna betonar att demokratins motståndskraft är beroende av att samhället fortsätter att fungera i krissituationer. De rekommenderar regelbundna storskaliga övningar, en EU-omfattande krisvarningsapp och en årlig ”EU-beredskapsdag” den 24 februari – årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Läs mer om betänkandets innehåll genom att klicka på denna länk.

Citat

Den svenske moderaten och huvudföredragande Tomas Tobé sa: ”Det här betänkandet handlar inte om att reglera politiska åsikter. Den handlar om att skydda vår demokrati mot utländska påverkansoperationer. Ryska botar är inte yttrandefrihet. Utländsk inblandning är inte yttrandefrihet. Och att manipulera våra val är definitivt inte yttrandefrihet.”

Mer information

• Antagen text (15.9.2026) 
• Videoinspelning av plenardebatten (15.9.2026) 
• Följ ärendet i lagstiftningsdatabasen 
• Presskonferens med Europaparlamentets talman, föredragande och utskottsordförande 
• Europaparlamentets utredningstjänst - "At A Glance: Findings and recommendations of the Special Committee on the European Democracy Shield" (7.9.2026)