Studie gav ny kunskap om immunförsvaret vid leukemi

Akut myeloisk leukemi (AML) är en snabbt framskridande blodcancer och den vanligaste formen av akut leukemi hos vuxna. I Finland konstateras årligen cirka 300–400 nya AML-fall. Vid sjukdomen samlas i benmärgen omogna blodceller som delar sig okontrollerat och tränger undan produktionen av friska blodceller. 

I studien utreddes hur immuncellerna hos olika AML-patienter reagerar på experimentell immunterapi och hurudana förändringar som hänförde sig till terapiresponsen. Immunterapi är cancerbehandlingar som effektiverar kroppens eget försvarssystem och hjälper till att förstöra cancerceller. 

”Immunterapi vid cancer har revolutionerat behandlingen av många cancerformer de senaste åren. Vid behandlingen av AML har immunterapi dock inte gett lika bra resultat som vid många andra cancerformer”, säger medicine doktor, läkare under specialistutbildning i klinisk hematologi Jani Huuhtanen. 

Studien baserade sig på en klinisk läkemedelsprövning i en tidig fas och till den rekryterades patienter från HUS Cancercentrum. Patienterna fick sabatolimab-immunterapi som riktar sig mot molekylen TIM-3 (T-cell immunoglobulin and mucin-domain-containing molecule-3) i kombination med decitabin som är en del av den etablerade läkemedelsbehandlingen för AML-patienter. Forskarna analyserade blod- och benmärgsprov från patienterna för att utreda hur olika immunceller reagerar på behandlingen. 

Immunförsvaret vid leukemi avvek från det som förväntats 

Vid många cancerformer baserar sig immunterapiernas effekt på aktivering av mördar-T-celler. Hos AML-patienter observerades dock endast få sådana förändringar. Det kan vara en förklaring till varför behandlingar som baserar sig på samma mekanismer inte har fungerat lika bra vid leukemi som vid andra cancerformer. 

”Det som var förvånade var att de viktigaste förändringarna hos de patienter som haft nytta av behandlingarna i första hand inte syntes i mördar-T-cellerna, utan i de naturliga mördarcellerna, det vill säga NK-cellerna och i T-hjälparcellerna. Observationen tyder på att vid leukemi kan också andra immunceller ha en central roll i immunförsvaret mot cancer”, säger professor i translationell hematologi och specialistläkare i klinisk kemi Satu Mustjoki. 

Studien hjälper oss att bättre förstå varför immunterapi fungerar på olika sätt vid olika cancerformer. Samtidigt kan studien öppna upp nya forskningsriktningar som i framtiden kan bidra till att utveckla ännu mera exakt inriktade immunterapier. 

På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar.

Dagens forskning är morgondagens bättre vård.

HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.