Överträdelser: EU-kommissionen uppmanar Finland att åtgärda brister i efterlevnaden av EU-lagstiftningen

Seveso III-direktivet 

Kommissionen har beslutat att väcka talan mot Finland vid EU-domstolen eftersom Finland inte har anpassat sin nationella lagstiftning till Seveso III-direktivet (2012/18/EU). Direktivet syftar till att förhindra allvarliga olyckshändelser som involverar farliga ämnen, särskilt kemikalier, och att begränsa deras negativa inverkan på människors hälsa och miljön. Direktivet är tillämpligt på omkring 11 000 industrianläggningar i EU, samt inom partihandel med och lagring av bränslen. Finland har inte införlivat direktivet i sin nationella lagstiftning, särskilt när det gäller inspektioner, allmänhetens tillgång till information och tillgång till rättslig prövning. 

Myndigheterna i Finland får inte lämna ut några delar av en rapport eller förteckning om farliga ämnen om den innehåller konfidentiell eller känslig information (som rör allmän säkerhet eller försvar). Sekretessen gäller då hela dokumentet. Finlands nationella regler säkerställer inte heller att inspektioner av verksamheter, där så är möjligt, samordnas och kombineras med andra inspektioner enligt unionslagstiftningen. Detta kan leda till fragmenterad tillsyn och mindre effektiv kontroll av efterlevnaden. Kommissionen skickade en formell underrättelse till Finland i juli 2020 följt av ett motiverat yttrande i december 2025. Kommissionen anser att myndigheterna i Finland fortfarande inte har gjort tillräckligt för att ändra den nationella lagstiftningen.

Det sjätte kapitalkravsdirektivet

Kommissionen har beslutat att skicka motiverade yttranden till Finland, Nederländerna, Spanien, Grekland, Portugal och Rumänien för underlåtenhet att fullt ut införliva det sjätte kapitalkravsdirektivet (CRD6)  ((EU) 2024/1619). Medlemsländerna skulle ha införlivat det sjätte kapitalkravsdirektivet senast den 10 januari 2026. Det sjätte kapitalkravsdirektivet är en viktig uppdatering av EU:s bankregler. Syftet är att skapa samma spelregler för banker från länder utanför EU. Genom det nya direktivet måste dessa utländska företag uppfylla en rad gemensamma minimikrav för att få erbjuda sina banktjänster inom EU. Direktivet ska också göra ländernas kontrollverktyg mer lika. Det handlar bland annat om att samordna hur myndigheterna granskar viktiga affärer, hur de prövar om ledande personer är lämpliga, och hur de kan kräva in böter. Dessutom ska tillsynsmyndigheternas oberoende stärkas. Direktivet är bra för EU-medborgarna eftersom det skapar en stabil ekonomi. Det gör att bankerna kan fortsätta att ge lån och erbjuda sina tjänster, oavsett hur konjunkturen ser ut.

Finland har nu två månader på sig att svara och införliva direktivet i nationell lagstiftning och anmäla sina åtgärder till kommissionen. Om inget tillfredsställande svar inkommer kan kommissionen besluta att hänskjuta ärendet till EU-domstolen med en begäran om åläggande av ekonomiska sanktioner.  

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/inf_26_1760