Klimatet och naturen förändras – hinner Finland anpassa sig och förnya sig i tid?

Den rekordvarma sommaren i Europa med bränder i skog och mark gjorde det påtagligt hur snabbt klimat- och naturrelaterade risker blir frågor för ekonomi, hälsa och säkerhet. I Finland kan konsekvenserna synas exempelvis som osäkerhet i livsmedelsproduktionen, ökande risk för skogsskador, belastning på hälso- och sjukvården, störningar i internationella leveranskedjor samt dyrare försäkringspremier och sjunkande försäkringsvärden för bostäder som exponerade för klimatrisker.

Framtidsöversikten Klimat och natur förändras – hur anpassar och förnyar sig Finland? tecknar en bred helhetsbild av konsekvenserna av den globala uppvärmningens och förlusten av biologisk mångfald för det finländska samhället samt diskuterar lösningar på dessa.

”De val som görs idag avgör hur väl Finland har förberett, anpassat och förnyat sig 2040. Finland värms upp och samhällsförhållandena förändras, även om det skulle lyckas att vända trenden för de globala utsläppen till en minskning. Förändringarna syns redan inom många sektorer, men det saknas insikt om deras omfattning”, säger Eero Jalava, som är ledande framsynsexpert på Sitra och författare till rapporten.

Tre alternativa framtidsbilder

Framtidsöversikten presenterar tre scenarier för 2040 som beskriver klimatförändringens och naturförlustens konsekvenser: 1) Förnyelsens väg, 2) På fel väg och 3) Motsägelsernas väg.

Finlands uppvärmning före århundradets slut skulle vara cirka 3,3 grader på reformbanan, cirka 6,5 grader på motsatsbanan och cirka 7,5 grader på haveribanan, jämfört med den förindustriella eran. På reformbanan undviks de största klimat- och naturriskerna, även om framtiden inte är varken enkel eller riskfri.

”I nuläget befinner vi oss i uppvärmningsutvecklingen någonstans mellan reformbanan och motsatsbanan. Många forskare ser inte längre det mörkaste scenariot som ett sannolikt utvecklingsförlopp. Det har ändå tagits med i rapporten, eftersom scenarioanalyser har visat att även mindre sannolika scenarier hjälper till att identifiera risker, testa antaganden och bredda förståelsen för olika alternativa framtider”, säger framsynsexpert Jenna Lähdemäki-Pekkinen, som är rapportens andra författare.

Lösningar för bredare användning

I rapporten granskas scenariernas konsekvenser för Finland från sju perspektiv: skogssektor, livsmedelssektor, försörjningsberedskap, byggd miljö, demokrati, hälsa och välfärd samt ekonomi. Dessutom presenteras lösningar – totalt nästan 50 stycken – för varje tema i förhållande till beredskap, anpassning och förnyelse. Det finns lösningar, men de bör tas i bruk på en bredare front och mer systematiskt.

Finland ligger till exempel i framkant inom ren energi och elektrifiering. Finland har goda förutsättningar att bli den mest elektrifierade staten i Europa, men det kräver en konsekvent politik, långsiktiga investeringar och proaktivt beslutsfattande. Elektrifiering och cirkulär ekonomi kan användas som grund för omställning av industrin; ren el, starka nät, en förutsägbar verksamhetsmiljö och resurseffektiva affärsmodeller driver på koldioxidsnål tillväxt, nya investeringar och mervärdeskapande inom olika branscher.

Många av de övriga lösningarna i rapporten är kopplade till att vitalisera naturen, förutse risker, investera i kompetens, minska kritiska beroenden samt stärka samhällets funktionsförmåga under förändrade förhållanden.

”De beslut som fattas under innevarande decennium avgör om vi kommer att använda allt mer resurser för att reparera skador eller om vi lyckas förnya oss och därigenom upprätthålla finländarnas välfärd, samhällets funktionsförmåga och ge vårt bidrag till en värld som visserligen blir varmare, men som samtidigt också befinner sig mitt i en positiv energiomställning”, säger Eero Jalava sammanfattningsvis.

Sju exempel på lösningar

1. Ekonomi: Göra elektrifiering och cirkulär ekonomi till grunden för industrins omställning. Ren el, starka nät, en förutsägbar verksamhetsmiljö och resurseffektiva affärsmodeller driver på koldioxidsnål tillväxt, nya investeringar och mervärdeskapande inom olika branscher.
2. Skogssektor: Övergå stegvis till blandskogar med de trädslag som finns tillgängliga idag, vilket minskar riskerna för stormskador, sjukdomar och skadedjur redan under de närmaste årtiondena.
3. Livsmedelssektor: Diversifiera växtföljder, öka växttäcket, införa nya och gamla sorter samt förbättra vattenhushållningen på åkrarna på avrinningsområdesnivå.
4. Försörjningsberedskap​: Utvidga systemet för försörjningsberedskap till att omfatta de kritiska klimat- och naturriskerna samt deras påverkan på leveranskedjorna.
5. Byggd miljö​: Integrera riskinformation i planläggning och bygglov. Införa översvämnings-, dagvatten- och värmekarteringar på kommunnivå.
6. Demokrati​: Integrera medborgarpaneler i beslutsfattandet om anpassningsåtgärder och ges konkret makt.
7. Hälsa och välbefinnande: Kombinera klimatanpassning och hälsofrämjande genom att satsa på stadsgrönska och närnatur vid planeringen och underhållet av markanvändningen och närmiljön. Ta vara på naturens hälsoeffekter i social- och hälsovårdstjänsterna.

Sitra driver på reformer, främjar välfärden och stimulerar den ekonomiska tillväxten i Finland inom gränserna för naturens bärkraft. Syftet med framtidsöversikten är att hjälpa beslutsfattare att identifiera både risker och möjligheter samt att stärka deras förmåga att fatta beslut för bättre beredskap, anpassning och förnyelse i det finländska samhället 2040 jämfört med nuläget.