Största delen av dem som avled i hjärnblödning hann aldrig få neurokirurgisk vård
17.11.2026 08:25:15 EET | HUS | Pressmeddelande
I en internationell studie som leddes av HUS neurokirurgi observerades att mer än 70 procent av dem som avled i subaraknoidalblödning inte hann få neurokirurgisk vård. Störst är andelen i glesbygden.

En blödning under araknoidalhinnan (subaraknoidalblödning det vill säga SAB) orsakad av en rupterad hjärnaneurysm är en av de mest dödliga cirkulationsstörningarna i hjärnan. Cirka en tredjedel av dem som drabbas dör inom en månad. Patientens liv kan räddas endast med brådskande neurokirurgisk vård.
Dödligheten för SAB utanför sjukhuset har tidigare studerats främst i stadsområden, där det är nära till neurokirurgisk vård. Däremot har inga data funnits från områden där avståndet till en neurokirurgisk enhet är hundratals kilometer.
I studien som publicerades i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network Open utreddes hur stor del av SAB-dödsfallen sker utan neurokirurgisk vård och hur avståndet till en neurokirurgisk enhet påverkar den här andelen. Materialet omfattade nästan 13 000 SAB-patienter åren 2001–2017 från 41 sjukvårdsdistrikt i Finland och Nya Zeeland.
Studien omfattade undantagsvis också de patienter som avled plötsligt innan de hann till sjukhuset.
Det räcker inte bara att utveckla den neurokirurgiska vården
Bland de patienter som avled inom en månad hann 71 procent aldrig få neurokirurgisk vård. Andelen var nästan den samma i Finland och Nya Zeeland, men var större, ju längre bort från en neurokirurgisk enhet patienten bodde. Störst var andelen i avlägsna skärgårdsområden i Finland och bergsområden i Nya Zeeland.
”Den största andelen SAB-dödsfall inträffar redan innan den neurokirurgiska vården. Därför räcker det inte bara att utveckla den neurokirurgiska vården, utan för att minska dödligheten krävs en granskning av hela vårdkedjan allt från det förebyggande arbetet vid hälsovårdscentralerna och inom företagshälsovården”, säger huvudskribent, medicine doktor Aleksanteri Asikainen från HUS neurokirurgi.
Dödsfallen före patienterna fått vård har minskat
Under studieperioden minskade andelen avlidna som inte fått neurokirurgisk vård av alla SAB-patienter i Finland med 20 procent och i Nya Zeeland med 18 procent.
”Utvecklingen är uppmuntrande, men dödsfall som inträffar före patienten fått vård är ännu vanliga, framför allt i områden där avståndet till en neurokirurgisk enhet är långt. De här dödsfallen framgår inte i sjukhusens dödlighetstal och därför kan en granskning som endast baserar sig på sjukhusens tal ge en bild att SAB-dödligheten är mindre än den i själva verket är. Det är därför bra att vara försiktig då man jämför SAB-dödlighetstalen för sjukhusen och även ta hänsyn till dödsfall som skett utanför sjukhusen”, säger studiens ansvarige forskare, docent Ilari Rautalin, läkare under specialistutbildning i neurokirurgi vid HUS.
Från Finland bestod forskningsgruppen förutom Asikainen och Rautalin av HUS neurokirurg, docent Miikka Korja och professor i genetisk epidemiologi Jaakko Kaprio från Helsingfors universitet. Studien gjordes i samarbete med forskningsinstitutet National Institute for Stroke and Applied Neurosciences vid Aucklands tekniska universitet.
På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar.
Dagens forskning är morgondagens bättre vård.
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.
Nyckelord
Kontakter
Aleksanteri Asikainenmedicine doktorHUS
aleksanteri.asikainen@helsinki.fiBilder

Om HUS
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar över 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främstavården
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.
hus.fi/sv
Andra språk
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Fynd i sköljvätska från munnen kan bidra till en bättre förståelse av långtidscovid19.11.2026 10:44:44 EET | Pressmeddelande
I en studie genomförd av HUS och Helsingfors universitet upptäcktes fler inflammationsmarkörer i vatten som patienter med långtidscovid hade sköljt munnen med än hos kontrollgruppen. Observationen kan bidra till en bättre förståelse av vad som händer i kroppen under en långvarig coronasjukdom.
Suun huuhtelunesteen löydökset voivat auttaa ymmärtämään long covidia paremmin19.11.2026 10:44:44 EET | Tiedote
HUSin ja Helsingin yliopiston tutkimuksessa long covid -potilaiden suun huuhtelunesteestä löytyi enemmän tulehdukseen liittyviä merkkiaineita kuin vertailuryhmältä. Havainto voi auttaa ymmärtämään tarkemmin, mitä elimistössä tapahtuu pitkittyneen koronataudin aikana.
Studie gav ytterligare indikationer på förekomsten av hepatit D-virus hos människor utan hepatit B-virus18.11.2026 10:59:27 EET | Pressmeddelande
Enligt den etablerade medicinska uppfattningen kan man inte få hepatit D-virussmitta utan att samtidigt ha hepatit B-virussmitta. Resultaten av HUS och Helsingfors universitets studie indikerar att hepatit D-smitta inte alltid förutsätter samtidig hepatit B-smitta.
Tutkimus toi lisäviitteitä hepatiitti D -viruksen esiintymisestä ihmisillä ilman hepatiitti B -virusta18.11.2026 10:59:27 EET | Tiedote
Vakiintuneen lääketieteellisen käsityksen mukaan hepatiitti D -virustartuntaa ei voi saada ilman samanaikaista hepatiitti B -virustartuntaa. HUSin ja Helsingin yliopiston tutkimuksen tulokset antoivat viitteitä siitä, että hepatiitti D -tartunta ei aina edellytä samanaikaista hepatiitti B -tartuntaa.
Study provides additional evidence on hepatitis D virus prevalence in people without hepatitis B18.11.2026 10:59:27 EET | Press release
The established medical understanding has been that hepatitis D virus infection cannot occur without a simultaneous hepatitis B infection. The results from a study conducted by HUS and the University of Helsinki suggest that hepatitis D virus infection can occur without a simultaneous hepatitis B infection.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum