22 välfärdsområden, 22 olika typer av stöd för närståendevård – äldre personer i ojämlik ställning

År 2024 fick fler än 31 000 minst 65 år fyllda personer stöd för närståendevård. Närståendevårdarna och de vårdbehövande är i en ojämlik ställning regionalt, eftersom varje välfärdsområde har sin egen praxis. I Statens revisionsverks revision framkom att det finns skillnader bland annat i kriterierna för beviljande av stöd för närståendevård, vårdarvodena, beviljandet av lagstadgade lediga dagar för närståendevårdarna och omfattningen av social- och hälsovårdstjänster som stödjer närståendevårdarna.

"Grunderna för beviljande av stöd för närståendevård har förenhetligats inom välfärdsområdena, men det finns nu 22 olika stödsystem för närståendevård för äldre", berättar överrevisor Olli Karsio.

Den verkliga tillgängligheten till tjänster inom närståendevården varierar också inom välfärdsområdena. Övergången till välfärdsområdesmodellen har ökat till exempel användningen av ambulerande familjevårdare och servicesedlar, men de är inte tillgängliga överallt inom välfärdsområdena.

Centralisering av tjänsterna kan göra det svårare att ta ut lagstadgade ledigheter och öka resekostnaderna för vissa familjer med närståendevårdare. Ett exempel på detta är minskningen av antalet platser inom boendeservicen med heldygnsomsorg. Väntetiderna till heldygnsomsorg kan också bli längre.

Kunskapsunderlaget är bristfälligt

Stödet för närståendevård är i genomsnitt förmånligare än andra ersättande tjänster. Enligt revisionen är det dock svårt att uppskatta de verkliga kostnadsbesparingarna. Många välfärdsområden kan inte producera jämförbar information till exempel om kostnaderna för stöd för närståendevård, lagstadgade tjänster eller andra social- och hälsovårdstjänster som ges till familjer med närståendevårdare. I kostnaderna för stöd för närståendevård ingår inte heller alla tjänster som har beviljats familjer med närståendevårdare.

"Kunskapsbaserad ledning på riksnivå är inte möjlig inom stödet för närståendevård för äldre. Styrningen, uppföljningen och utvärderingen av stödet för närståendevård skulle förutsätta ett tillförlitligt och jämförbart kunskapsunderlag", säger Karsio.

Till exempel avviker de uppgifter som revisionsverket fått från välfärdsområdena om antalet personer som får närståendevård avsevärt från Institutet för hälsa och välfärds statistik.

Läs mer i publikationen: Stöd för närståendevård för äldre