Utredning: De förtroendevaldas arvoden har stigit måttligt – stora skillnader mellan kommunerna
9.9.2026 08:25:00 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Sammanträdesarvodena för fullmäktigeledamöter i kommunerna varierar mellan 30 och 455 euro. Det framgår av Kommunförbundets utredning som kartlagt kommunala förtroendevaldas sammanträdes- och årsarvoden i början av fullmäktigeperioden 2025–2029.
Det genomsnittliga sammanträdesarvodet för en fullmäktigeledamot är nu 96 euro och för en kommunstyrelseledamot 95 euro. För fullmäktigeordförande är sammanträdesarvodet i snitt 142 euro och för styrelseordförande 141 euro.
Skillnaderna mellan kommunerna är ändå stora. Det lägsta sammanträdesarvodet är 30 euro, det högsta 455 euro.
I de flesta kommuner betalas förhöjda sammanträdesarvoden i fullmäktige och andra organ om sammanträdet pågår längre än en viss tid, vilket vanligtvis är mer än tre timmar.
I genomsnitt har sammanträdesarvodena för fullmäktigeordförande ökat med 23 procent och för ledamöter med 20 procent jämfört med situationen för åtta år sedan. I cirka 28 procent av kommunerna har fullmäktiges arvoden förblivit på samma nivå som 2017, och i nio kommuner har fullmäktiges sammanträdesarvoden minskat.
Högre arvoden i de största städerna
De högsta arvodena betalas fortfarande i stora städer: i kommuner med över 100 000 invånare är det genomsnittliga arvodet för en fullmäktigeledamot 270 euro, medan det i kommuner med färre än 2 000 invånare är 63 euro. Helsingfors betalar de högsta sammanträdesarvodena – som högst 455 euro. De lägsta arvodena, 30 euro, betalas fortfarande i glesbygdsområden, exempelvis i Savukoski kommun.
– Arvodena ökar vanligtvis enligt kommunens storlek, men skillnaderna kan vara stora även mellan kommuner av samma storlek och inom landskapen. Det finns också skillnader mellan de olika organen, säger Santeri Lajunen och Anni Antila som genomfört utredningen.
Arvodet för sektornämndernas ordförande är i snitt 113 euro och för ledamöter 77 euro per sammanträde. I revisionsnämnderna (127/84 euro) och i utskotten (135/91 euro) är arvodena något högre än i nämnderna.
Enligt utredningen finns det variationer i arvodesstadgorna beträffande betalningen av arvoden. Principerna för betalning av arvoden varierar när förtroendevalda deltar i andra än kommunens organs sammanträden, till exempel seminarier, workshoppar och kurser. Vissa kommuner betalar till exempel ett normalt sammanträdesarvode för aftonskolor, vissa betalar hälften, medan andra inte betalar något arvode alls för inofficiella möten.
Årsarvode för centrala förtroendevalda
Utöver sammanträdesarvoden kan förtroendevalda i en central roll också få ett årsarvode. Årsarvodet är i snitt 2 808 euro för fullmäktigeordförande, 3 524 euro för styrelseordförande och 1 179 euro för sektornämnders ordförande.
– Förtroendeuppdragen har blivit alltmer krävande under årens lopp. Enligt Kommunförbundets beslutsfattarundersökning hösten 2024 läggs i genomsnitt 7 timmar per vecka på förtroendeuppdragen. I de största städerna använder exempelvis styrelsens ordförande och vice ordförande i genomsnitt 36 timmar per vecka för att sköta sina förtroendeuppdrag, vilket motsvarar ett heltidsarbete. Särskilt i de största städerna sköter styrelseordförandena så gott som utan undantag sitt uppdrag antingen på heltid eller deltid. I denna utveckling närmar sig Finland med små steg de övriga nordiska ländernas praxis, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
I några kommuner betalas årsarvoden till fullmäktigeledamöterna, vilket också sannolikt innebär lägre sammanträdesarvoden.
Kommunerna justerar sina sammanträdesarvoden vanligen vart fjärde år, i början av fullmäktigeperioden.
Kommunförbundets utredning "Kuntien luottamushenkilöiden palkkiot vuonna 2025" kan laddas här. Utredningen genomfördes på uppdrag av Kommunförbundet av Santeri Lajunen och Anni Antila vid FCG.
Mer information:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634, Marianne.Pekola-Sjoblom@kommunforbundet.fi
Jarkko Majava, utvecklingschef, Kommunförbundet, tfn 050 325 2306, Jarkko.Majava@kommunforbundet.fi
Santeri Lajunen, ledande konsult, FCG
santeri.lajunen@fcg.fi
Anni Antila, ledande konsult, FCG
anni.antila@fcg.fi
Nyckelord
Kontakter
Tony HagerlundUtvecklingschef, kommunikation
Tel:+358 50 526 2158tony.hagerlund@kuntaliitto.fiDokument
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kommunförbundets ekonomibarometer: Det samhällsekonomiska uppsvinget syns ännu inte i uppskattningarna för kommunekonomin15.9.2026 08:30:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunernas ekonomiska nuläge ter sig rätt stabilt, enligt ekonomidirektörernas senaste bedömningar. På 12 månaders sikt ser utsikterna dock en aning sämre ut. Hela 40 procent av kommunernas ekonomidirektörer anser att det finns ett tryck på att höja skattesatsen. Dessutom anser de flesta att det finns ett måttligt eller stort behov av anpassningsåtgärder även i framtiden. Enligt ekonomidirektörerna kommer det ekonomiska spelrummet att minska i kommuner av alla storlekar under de kommande 10 åren. Det framgår av enkäten Ekonomibarometern, som Kommunförbundet genomfört i höst.
Kuntaliiton Talousbarometri: Kansantalouden piristyminen ei näy vielä kuntien talousjohdon odotuksissa15.9.2026 08:30:00 EEST | Tiedote
Kuntien talouden nykytila näyttäytyy talousjohtajien tuoreiden arvioiden mukaan melko vakaalta. Näkymät kuitenkin heikkenevät hieman arvioitaessa talouden tilaa 12 kuukauden kuluttua. Veroprosentin korotuspaineen tunnisti jopa 40 % vastanneista. Lisäksi valtaosa talousjohtajista näkee kohtalaista tai huomattavaa tarvetta sopeutustoimille myös tulevaisuudessa. Talousjohtajien näkemysten mukaan taloudellinen liikkumavara pienenee seuraavien kymmenen vuoden aikana kaikenkokoisissa kunnissa. Tiedot selviävät Kuntaliiton syksyn Talousbarometristä.
Färska siffror: Färre elever, men ändå ökade kostnader inom den grundläggande utbildningen – stora skillnader mellan kommunerna10.9.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Antalet elever inom den grundläggande utbildningen har börjat minska, men kostnaderna har inte minskat. De krympande årskullarna innebär inte automatiska besparingar. Befolkningsförändringen innebär därför att kommunerna behöver se över hur tjänsterna ska tillhandahållas under de kommande åren. Enligt de kommunvisa uppgifter som Kommunförbundet sammanställt finns det stora skillnader mellan kommunerna i hur mycket det kostar per barn att ordna småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. En hög eller låg kostnad per elev är dock ingen direkt indikation på den grundläggande utbildningens tillgänglighet och kvalitet, såsom inlärningsresultat. ”För att grundläggande utbildning ska kunna ordnas måste skolorna ha undervisningspersonal, lokaler och andra grundläggande resurser, även om antalet elever är mindre än tidigare. När elevantalet minskar kan kostnaderna per elev till och med öka, åtminstone i början, om antalet skolor hålls oförändrat”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid K
Tuoreet luvut: Perusopetuksen kustannukset kasvoivat oppilasmäärän vähentyessä – kuntien välillä suuria eroja kustannuksissa10.9.2026 00:01:00 EEST | Tiedote
Perusopetuksen oppilasmäärä on lähtenyt laskuun, mutta kustannukset eivät ole pienentyneet. Pienenevät ikäluokat eivät merkitse automaattisia säästöjä. Väestömurros haastaakin kuntia arvioimaan palvelujen järjestämisen tapoja tulevina vuosina. Kuntaliiton kokoamien kuntakohtaisten tietojen mukaan kuntien välillä on suurta vaihtelua siinä, kuinka paljon varhaiskasvatuksen ja perusopetuksen järjestäminen maksaa lasta kohden. Korkea tai matala oppilaskohtainen kustannus ei kuitenkaan suoraan kerro perusopetuksen saavutettavuudesta ja laadusta kuten oppimistuloksista. ”Perusopetuksen järjestäminen edellyttää kouluissa opetushenkilöstöä, koulutiloja sekä muita perusresursseja, vaikka oppilaita olisi aiempaa vähemmän. Oppilasmäärän pienentyessä kustannukset voivat ainakin alkuvaiheessa jopa kasvaa oppilasta kohden, jos kouluverkko pysyy ennallaan”, Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström sanoo.
Selvitys: Kuntien luottamushenkilöpalkkiot nousseet maltillisesti – kuntien väliset erot ovat suuria9.9.2026 08:25:00 EEST | Tiedote
Valtuutettujen kokouspalkkiot vaihtelevat 30 ja 455 euron välillä Manner-Suomen kunnissa. Tiedot käyvät ilmi Kuntaliiton selvityksestä, jossa on kartoitettu kuntien luottamushenkilöiden kokous- ja vuosipalkkioita valtuustokauden 2025–2029 alussa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum